sista tunnelbanan hemåt och perrongen är nästintill folktom.men spår efter alla människor som har trängts här under dagen finns överallt.i form av skräp, kringspridda tidningar, smulor, fläckar.på en bänk längst fram finns en blodpöl som också har droppat sig ner mot golvet.jag börjar tänka på mord, dödskjutning, vad som helst och det känns inte som en plats där jag vill tillbringa ytterligare 16 minuter på.fortsätter väntandet vid en annan station, tänker på städarna som varje natt städar upp alla spår av dagen, gör blankt, vita papper, och sen börjar allt om igen.ute blåser och regnar det som bara den och det är såhär dags, runt 25.15som man speciellt uppskattar,att det finns någon som väntar, möter.som man kan trotsa regn med,som man kan somna med.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

  nu byter jag sida hit, hoppas ni följer med! 

(mer oslobilder)   tåg tur & retur till oslo: 48 kr ett frostigt sverige/norge, snörandiga åkrar, snöpåklädda grenar som att åka genom en lång, vit tunnel haruki murakami,1900 & detektivbyrån, sedan sentralstasjon   .   på nasjonalgalleriet finns ...

  ledigheter, att gömma sig undan en stad att gå genom frostiga dagar och sovande villakvarter se solnedgångar och höga tallstammar som nästan nuddar stjärnklara nätter   samt, bli sjösjuk i vattensäng   ...

the brothers figaro orchestra    finaste julmusiken. även lyssningsbar på ojuliga tider. ...

  mellan grådagar jagar jag ljus. den där solen som gömmer sig bakom moln, hus, träd. cyklar fort innan den försvinner. förbi exploderade kaveldun, kraxande skator, slokande brännässlor, översvämmade åvägar.   hamnar någonstans vid mälarens början....